Du vet att jag träffar andra.. men varför egentligen det vet du inte. Och det kan nog inte ens jag själv riktigt svara på. Den känslan du gav mig när du kysste mig, jag ville hitta den känslan igen, jag ville plocka upp den ifrån djupet så jag kunde känna tryggheten igen. Tills jag fick banka in sanningen i mitt huvud. Du går inte att ersättas. Du är inte som dom andra. Den känslan av dina kyssar, den känslan kommer jag inte hitta hos någon annan. För dom andra, dom är inte du. För du, du är inte dom andra. Du är du. Och det kvittar hur långt ner på djupet jag än kommer, så är det bara du som kan dra upp mig därifrån igen. Du och dina kyssar.
/Skrivet av mig, - april 2011.