i will not go down.

 

Jag kommer faktiskt att sakna att vara här hos mormor, trodde aldrig att jag skulle överleva en dag men nu.. vill jag inte att det ska ta slut. Det är så skönt här, allt är så himla..perfekt? Fridfullt, lugnt, tyst (så tyst att man nästan blir rädd!)
Men samtidigt, vill jag hem till Trelleborg.. det är mitt hem. Det har jag fattat nu. I många år har jag velat flytta ifrån 'fattiga-Trelleborg'. Men det är faktiskt en bra stad, förrutom människorna i den. Min stad. Det är där jag har vuxit upp och det är där jag ska se mina egna barn växa upp.
Jag saknar min familj och för varje sekund som går tänker jag på dom.
Nu när jag har varit här hos mormor har jag faktiskt börjat tänka om, nyttiga tankar- vilket är bra,hoppas jag... Min familj har skapat mig, dom har skapat mig till den jag är. Det finns inget bättre än dom människorna, förlorar jag någon av dom fem i min familj.. rasar min värld ner,den rasar totalt!
Tack mamma och pappa för allt ni gjort för mig! Och tack Ida, för att du faktiskt ställer upp för mig och är en stor förebild för mig. Tack Abbe.. för att du lyser upp min dag. Och min Milton, du är min stjärna <3<3<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback